tisdag 6 juli 2010

Sagan om dom 9 koppar mynten.


För länge sedan i här i Uppland, året var 1812 kriget med ryssland var slut och våra soldater var på väg hem ,och Kriget mot Storbritannien det var en del av Napoleonkrigen. Kriget, där inte ett enda skott avlossades!

Norge och Sverige var vid den här tiden sammanslaget



Men det behövdes nya rekryter,flottan hade förlorat massa skepp under tidigare slag och förlusten av den svenska armen i ryssland var stor.

Nu samlade man nya rekryter vid stor backen nere vid näset ett av nord upplands stora jordbruks samhälle , många kom för det vanskades gratis mat i backen och lönen var god, dessutom var det påtvingat att varje socken skulle bidraga med "12 vuxna män" Till kronan detta år 1812
att ta sin tjänst i den svenska Armen


Kungen själv var avsatt efter finska-ryska kriget och satt i husarest på Gripsholms slott. Senare träder Carl XIV Johan in och retar gallfeber på Napoleon.
CarlXIV,(Jean-Baptiste-Jules Bernadotte.) en Fransk kung som aldrig kommer att lära sig tala svenska Folkets kärlek min belöning var hans val språk.
Det var det dessa rekryter satt och pratade om när dom åt kronans mat, denna vackra sommar dag ,Det såg ut att kunna bli regn efter en lång tork period .
Dom flesta var bönder. men jorden var för länge sedan utarmad och torr.och det var svårt att leva.
Rekryt 005
Erik Olof Jansson

Erik Olof Jansson hade kommit fotvandrandes från Nora socken en ca 12 km lång marsch.han var här redan sent i går kväll.

Han kände ingen här i dag, han fick sina persedlar och vapenuniform redan på morgonen. Nu anländer flera människor till Näset.

Han tar sitt bröd och potatis-soppa sätter sig , det vankas kron brännvin också från en tunna som har vaktas av en ung knäckt hela dagen,





2 riksdaler får man skriva under på och tilldelas efter maten , vapen kommer senare på året ,det råder brist på musköter pga kriget i Europa. nu får var och en sörja för att återvända hem igen.

Men Erik Olof Jansson dröjer kvar och spelar kort med 5 andra nya rekryter som har eget dricka med sig som färd kost.
Det blir sent och när Jansson lämnar platsen, drucken och på ostadiga ben har han bara några få  koppar skillingar kvar i sin skinn börs,förlorad i kortspel. det får man inte mycket för,(exempel ett frimärke kostade en halv skilling)

Han lägger sig efter en kilometer på den mörka vägen för att sova,vid en stort träd.

När morgonen sedan kommer och han påbörjar sin långa vandring tillbaka så tappar han resterande pengar och börs, och dom går förlorad utan upptäckt, förren Erik är långt gången.
på sin väg till mor och fars "Hemma" Gårdsfallet, i Nora socken.och då är det försent att vända och hitta dom.

Och där slutar historian Om Rekryten Erik Olof Jansson och hans koppar skillingar.

Så kunde det ha gått till !


     Historien om hunden som kan hitta skatter


Nu är det 2011 och jag kopplar hunden för att gå ut en sväng , vi går skogs vägen genom lekparken ut mot åkrarna, Där mitt i skogen stannar hunden och  börjar gräva ivrigt med framtassarna,

Jag rycker till i kopplet och vi går vidare, på hemvägen stannar Gerome på samma ställe och gräver sig djupare ner  så markens rötter och pinnar rycker,,,Vad är det han känner ?

Kom nu ! säger jag otåligt och vi går hem och vi lämnar efter oss ett rätt så stort hål vid sidan om stigen.
Nästa morgon när jag och Gerome ska ut på morgonsvängen så ser jag hur det glimmar till i marken , när vi passerar Geromes grävhål,
Jag säger åt hunden att sitta och lägger mig själv på knän vid hålet och gräver lite försiktigt. Hunden tittar  konstigt på mig och förstår nog inte varför inte han får gräva ?

Plötsligt fylls min hand av svarta små mynt  4  st  jorden är alldeles mörk  och jag börjar gräva som en galning medan Gerome gnyr och lägger sig ner och iakttar mig noga.

Nu har jag 9 mynt i handen och jag ropar till mig hunden och han går loss på gropen som om inget annat betyder mer...Här ska grävas !
Nu hittar vi inget mer och vid det här laget är det en mycket djup och vid grop där i skogen,


 Totalt 9 koppar mynt ,3 och en halv skilling bär vi hem ifrån våran morgonpromenad


½-skillingmynt från 1803. Observera ”dalpilarna”. De kallas så eftersom de ska visa att kopparen i myntet kom från Dalarna, dvs Falu koppargruva.






Gerome Skillinghunden

3 kommentarer:

  1. Vilken underbar historia !!!
    Nu fick man liksom både en historielektion och något som nästan liknar en saga på samma gång !
    Så härlig dramatik du delar med dig av i skriven form !
    Hoppas du känner dig nöjd med dig själv efter att ha skrivit det här !
    FANTASTISKT !!!

    SvaraRadera
  2. Intressant sätt att skriva - superbra!

    SvaraRadera

Säg vad du tycker,Du får vara anonym och robotar är också välkomna.