Att vårda det gamla

På min stig i svampskogen kommer vi fram till ett ödetorp.

Jag jobbade ihop med en av bröderna som föddes i det torpet. Det var en mycket snäll gammal man som hette Bernt.

Han var en av 5 bröder som växte upp där tror jag . Två vuxna och fem barn utan el, vattenbrunn på gården  och dass ute. -Det vart trångt, berättade Bernt men då frös man inte.

Huset har länge varit obebodd och tillbommat. Men han var där ofta och skötte om sitt gamla barndomshem som sedan länge stått tomt sedan föräldrarna gått bort.

Bernt var mycket noga med att klippa gräsmattan framför huset. och stötta upp det stora Åkerö trädet Som på hösten gav otroligt goda äpplen.

På jobbet fick han ofta höra elaka kommentarer varför han så ofta cyklade dit och för att han  höll gräsmattan så fin framför det fallfärdiga torpet.

 Nu hade det gamla trädet knäckts helt  och det låg ner på marken med dom sista frukterna kvar på grenarna.
Jag gick fram till trädet och tog ett äpple, det smakade ljuvligt och jag tänkte på min gamla
jobbarkompis Bernt.