Eva Dickson En av Sveriges stora Äventyrare

Varför har ingen berättat för mig om Eva Dickson! Det är något alla skulle känna till. Jag blir lite arg att det inte pratas mera om Eva Dickson!! En av Sveriges stora Äventyrare.

Är det för att det var en tjej i byxor? Detta är en Svensk äventyrs tjej vi ska vara stolta över.

Fruntimmer nuförtiden (1932)

– Kvinnor är omöjliga nuförtiden! dom målar sina naglar röda,  bleker sitt hår, dom dricker champagne eller röker cigaretter tills fingertoppar är bruna av nikotin. Och så föder dom inte ens barn längre. Se på er själv, madame, vad duger ni till?”

– Jag kan köra bil”, svarade Eva Dickson.

-Köra bil! Varje bildad människa kan köra bil, spela bridge och dansa. Det hör helt enkelt till allmänbildningen”, utbrast hennes bordskavaljer.

– Men jag ska köra härifrån Nairobi till Stockholm.”

– Jag slår vad om att ni inte klarar det!”

-Vadet är antaget. Den som förlorar bjuder hela gänget på champagne.” skrattade Eva.
Samtalet sker under en middag på Europeiska klubben i Nairobi 1932 och finns att läsa i Eva Dicksons reseskildring En Eva i Sahara – äventyr i heta zoner,

 

Eva Dickson, var en svensk äventyrare, rallyförare och författare. Hon var den första kvinna som korsade Sahara med bil. Hon var Sveriges första kvinnliga rallyförare (1925) och den tredje kvinnan i Sverige som tog certifikat som pilot (1923).

 

 

Vadet är antaget. Den som förlorar bjuder hela gänget på champagne !

Inför resan Nairobi–Stockholm köpte Eva Dickson en öppen, fyrsitsig Chevrolet. Den utrustades med vattensäckar, oljefat, moskitnät, reservdelar, bensinfat, proviant, tältsängar och kokkärl. Medresenär blev Hassan Ali som Eva träffade på avresedagen på väg till garaget i den kenyanska huvudstaden. Han erbjöd sig att följa med.

Genom Kenya och Uganda

Starten på resan gick bra men snart stötte äventyrarna på motgångar. Bildäcken exploderade i värmen Eva drabbades av malaria Händerna märktes av frostskador från dom kalla nätterna. De sov i tältsängar under bar himmel och kylan var bitande. Dagarna tillbringades framför ratten, ofta tolv timmar i sträck på dåliga vägar. De stannade endast för att äta eller för att reparera bilen och byta däck. Eva Dicksons berättar om ständig törst och hunger under den stekande solen i Saharas sandhav. Men hon hade antagit ett vad och det drev henne vidare.

Den raserade bron

När de nådde norra Tchad  hade den enda bron  över floden rasat, Eva lånade en häst och red två dygn  till en fransk kommendant i Bongor som var ansvarig för det planerade brobygget. Hon fick kommendanten att bygga en ny bro. Med hjälp av 900 man stod färdig efter tre dagar.

Femme fatale

Efter 40 strapatsfyllda dagar nådde de till slut Alger vid Medelhavskusten. Vadet var vunnet och Eva blev den första kvinnan att ha kört genom Saharaöknen. Resan fortsatte sedan ända hem till Sverige i den öppna, fyrsitsiga Chevrolet där hon och Hassan hälsades välkommen av Kungliga Automobil Klubben i Stockholm.

 Nästa gång blev det en resa från Belgien till Calcutta 1937. Hon skrev sina reportage och reseskildringar i Vecko-Journalen, och blev även krigs reporter i det invaderade Abessinien (dagens Etiopien).

Eva blev 33 år gammal

Efter en middag utanför Bagdad körde hon tillbaka till staden. Med sig i bilen hade hon en brittisk dam, Norah Byng Hall från Calcutta, som hon träffat under kvällen. Mörkret var kompakt och vägarna gropiga, och när hon missade en tvär kurva voltade bilen. Eva Dickson klämdes fast mellan sätet och ratten, hamnade under bilen, bröt nacken och dog omedelbart.

Hon begravdes i Stockholm den 22 april 1938. Sedan fick vi annat att tänka på.

Eva i Afrika
 

 

 

http://www.popularhistoria.se/artiklar/aventyraren-eva-dickson/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Eva_Dickson



Eva Dickson

När en stjärna från himlen faller, får man önska någonting.

Summering av sommaren, 9 augusti och jorden snurrar på




God morgon det ser ut som om det spricker upp ?

Sitter för första gången ute på altanen denna sommar, Lite kallt är det i skuggan  och solen har visat sig 3 dagar i rad !
Brukar sitta vid datorn och dricka kaffe när jag vaknar så här på semestern, men det har varit för blött att sitta ute i år.
Sommaren ordnar nog till sig , (sista sekunden) Ska upp och jobba i morgon för nu är min semester slut .
Ska inte klaga , än finns det chans för badväder, Vi har visserligen försökt två gånger i sommar.
 Fint och soligt på morgonen, packar  för picknick på stranden , men när vi kommer fram spöregnar det .Och jag överdriver inte ,snarare tvärtom . Men det spelar ingen roll vem man pratar med  det finns alltid någon positiv själ som har haft sol varenda dag !
  Visst har det blivit kalla kvällar ? satt under en filt i går och kollade på Terminator. 9 augusti och jorden snurrar på



Lite regn på semestern gör inget men jag skulle ha tagit med mig handskar och tjocksockor.

Soligt inlägg

Sol ute, sol inne , sol i sinne ! Det är härligt att även vi i Norden fick några soldagar vi också, snart är höst och mörker här. I dag ska jag och familjen till Solrosen en second hand butik i Östervåla

 Solrosen

Solrosen Café & Secondhand är ett socialt företag som har till mål att skapa arbetstillfällen för den som vill och kan arbeta men som ändå har svårt att få ett arbete. Det är inte lätt att hamna i en utsatt situation. Att bli sjuk, arbetslös, ensam eller som kvinna bli utsatt för våld i hemmet  blir för de flesta en traumatisk händelse i livet. Solrosen vill vara ett medmänskligt stöd i detta.  För dig som vill fika i vårt mysiga café erbjuder vi gott hembakat bröd. För dig som vill göra tidernas fynd i vår 600 kvm stora secondhandbutik finns alla möjligheter, kom och fynda!

Sol på er.

Världens mest otursförföljda nöjespark

När jag står och bläddrar ibland LP-skivor så är det som en del skivor bara skriker KÖP MIG! ’

Och Freedomland USA var en sådan skiva. Som hittade mig.
Fredoomland LP kund kunde man köpa som suvenir på ett stort Nöjesfält som låg mitt i New york.Bronxs

Världens mest otursföljda plats. Freedomland var bara öppet i 5 år 1960-64 sedan gick den i konkurs och stängdes. Över 65 miljoner kostade kalaset.

Ett Disneyland med med ett historiskt tema.  Man kunde se den stora Branden i Chicago och få vara med och släcka, eller besöka western staden, hästspårvagnar, ånglok, linbanor och stora hjulångare kunde man färdas runt i 200 år av Amerikas historia,

Det fans också Satilite city , Framtids staden där man kunde besöka rymdskepp och se ny teknik.

 Olyckor

Redan första året så välte en Diligens i folkmassan under Wilda west showen och skadade 10 personer.  Senare rånades hela parken på kassan och tjuvarna flydde i båt. Olyckorna följde parken.

 

 

Allt revs ner på några månader och där parken en gång stod, finns nu stora skyskrapor. Kvar är en minnes sten där ingången en gång var.

Skivan är uppdelad i temaparkens olika delar. Det är som om den har väntat på att bli spelad.

Kalla Värmland eller När jag rodde vilse på Åland

 

 Nu är man i Karlstad, en del av Värmland och det regnar även här.
Vi har en stuga vid Bomstadsbaden . I Karlstad kan man fortfarande betala kontant när man ska åka buss, föredömligt.


Men telefonkiosken var bortkopplad för längesedan.

Tur att man tog jacka med sig för det är kallt i Värmland.
Vi har Chodsky Pes träff där hundarna får träffa varandra. titta så trevligt stugvärden ordnade för Ghost när vi kom.




I morgon ska jag ta 56an in till city och kolla in Karlstad, hoppas bara att jag hittar tillbaka till stugbyn Bomstad , jag har så dåligt lokalsinne så man får skämmas. Min inre kompass är trasig så jag har svårt att hitta , även i välkända platser om det får gå ett tag  mellan besöken  och kommer lätt vilse.



En gång rodde jag vilse på Åland . Vi hade hyrt en stuga och skulle vara där en vecka .Jag gav mig ut en morgon med stugbyns eka och fiskade hela dagen. Det gick kor och betade på strandslätten  och jag njöt .Det var en härlig dag men det nappade väldigt dåligt Ön som låg en bra bit ut  var nog ett bra ställe., Där finns det nog massor av abborre tänkte jag och lämnade den lilla viken  där jag varit hela morgonen.


Ön låg längre ut än vad jag trodde och jag fick ro ett bra tag , när jag väl kom fram så hade jag helt rätt , jag fick massor av stora fina havsabborrar .
Efter bara någon timme växlade vädret  och det började dra in mörka åskmoln från havet . Jag bestämde mig att ro tillbaka. Nu var havet inte lika lugnt och den tog tag i ekan som blev otroligt tungrodd. Det blåste och vågorna fick båten att gunga . då kände jag mig ganska ängslig , då jag kände att jag inte kom någonstans utan stod still.
Jag tog sikte på viken jag kom ifrån och rodde av bara den ! nu måste jag tillbaka . Åskan och regnet var över mig och allt blev blött.


Väl inne i viken lugnade sig vågorna och jag pustade ut. Nu var det ingen fara .
Korna var borta och jag rodde in i viken mot stugbyn , men jag kände inte riktigt igen mig och där bryggan skulle vara låg det en gammal fiskebåt . inte ett spår av någon stugby . mörkt hade det blivit och jag fattade ingenting. Blåsor i händerna ,blöt och ynklig var jag.
Nu lyste viken upp av blixtrar och åskan var öronbedövande.

Bild: Marcus Rosenlund

Jag såg en motorbåt lägga ut och den kom rakt emot mig . Hjälp var på väg .
Det var en Ålänning som sett mig från köksfönstret och kom för att hjälpa mig.
Han berättade att ovädret skulle tillta och bara förra året så omkom en turist just härute i ett liknade oväder,

 

-Vart kommer du ifrån , vilken stugby ? Frågade han mig medan han kastade över linan så jag kunde knyta fast den i min båt.
-Inte en aning sade jag . hade glömt namnet på Stugbyn vi bodde på.
-Ingen fara skrattade han , Namnet på stugbyn står skrivet på båten .Du är i fel vik. Han startade båten och vi körde igenom vassen på ett ställe , en smal ränna som förband dessa två vikar.

Underbart där var lamporna från stugorna och  Nette och Melissa stod på bryggan och vinkade .
Sjuka av oro var dom och skulle just till att ringa sjöräddningen.

En fet kille på cykel genom Amerika

Fat guy across America  Jag så heter den en blogg som jag följer. Jag kan varmt rekommendera alla att läsa om denna fantastiska resa denna kille gör.

Eric Hites heter en kille som har bestämt sig för att ändra på sitt liv. han är överviktig och hade praktiskt tagit gett upp, hans fru tröttnade tillslut och lämnade honom.

En morgon hörde Eric låten på radion som gav honom en spark i baken. Proclaimers     "I'm Gonna Be (500 Miles)" Han bestämde sig där och då att att cykla från östkusten till västkusten Rakt genom USA  , Han har inte cyklat på 30 år och köpte sig en röd cykel för 150 kr. Fast besluten att lyckas 1.  För att försöka rädda sitt äktenskap och visa sin kärlek. 2.  För att rädda sig själv och få tillbaka sitt gamla jag utan all övervikt han samlat på sig över åren.

Jag kan inte gå som Proclamers sjunger i visan. Men jag kan cykla! Resan startade June 10, 2015 i staten Massachusetts, första dagen orkade han bara någon km, men nu är han uppe i nästan en mil Men det går långsamt framåt, han beräknade resan på 4 månader men nu inser han att det kommer ta resten av året.

 

Eric som väger  255 kg  kan följa hans livsresa i Bloggen och på Facebook. bland annat. Han planerar att skriva en bok när han kommer fram.  Det finns många som inte tror att detta är möjligt, jag ska bevisa för dom att allt är möjligt säger Eric som ger sig iväg på sin röda cykel och kärra, utan pengar.

Lever på privata sponsorer och snälla människors som hjälper till med förnödenheter och utrustning och eventuella kostnader för camping (det är extremt dyrt att campa i USA med tält från 10 till 50 dollar per natt) ca 100 - 450 kr utan el. (någon allemansrätt finns inte)  ibland blir det på någons snäll husägares gräsmatta.

 

 

 

Otur

Efter bara några mil vek sig bakhjulet på Erics cykel och han trodde allt var över, men då hjälper den lokala cykel handlaren till och skaffade fram en ny som ska hålla resten av resa



 En ny cykel

Nytt från bloggen

 Nu läser jag att Kärleken har redan hittat tillbaka och han fru planerar att cykla med, tillsammans ska dom nu ta sig till västkusten genom Amerika. Jag följer denna blogg .

 

.http://www.fatguyacrossamerica.com/journal/

https://www.facebook.com/pages/Fat-guy-Across-America/182275968530674?fref=ts

 

http://www.fatguyacrossamerica.com/home-shift/#intro

Det var inte bättre förr

Sitter och läser i Dagens nyheter och beundrar denna kvinna som har sett det mesta.
Agnes Sandqvist
– Jag förstår inte de som säger att det var bättre förr. Ingenting var bättre förr, säger hon.
Vid 105 år fyllda har hon sett fattig-Sverige förändras – till det bättre.

Foto: Karin Forsberg

Agnes Sandqvist  sitter och berättar över en kopp kaffe .

Hon bor i lägenheten en trerummaren i Häggvik  som hon flyttade in i 1950

Hon växte upp i Holmo vid Rösteån utanför Bollnäs.
– Vi var ju fattiga allihop, men alla blev skötsamma.Vi var 9 syskon som nu är döda . det är bara jag kvar
Barndomen minns hon med blandade känslor; det var hårt.
– När min äldre bror Axel började vid sågen och fick lön köpte han en docka till mig, min första och enda leksak. Men min mamma var rädd att den skulle gå sönder, hon var sån, så jag fick aldrig leka med den. Hon lade upp den på vinden.

Agnes började arbeta när hon fyllde 14. Hon fick plats på en gård utanför Söderhamn, lön var det inte tal om, hon jobbade för mat och husrum.
Läs hela artikeln här Det var inte bättre förr

Karin Forsberg

karin.forsberg@dn.se

http://www.dn.se/nyheter/sverige/105-ariga-agnes-ingenting-var-battre-forr/