Visar inlägg med etikett dalarna. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett dalarna. Visa alla inlägg

torsdag 17 maj 2012

Det gamla Sverige

Jag blev helt fascinerad av dessa foton från det gamla Sverige , en helt annan tid men inte för så länge sedan. Jag kan inte sluta titta, bygdearkivet i Mora där kan du se mer än 4000 kort , jag sitter och bläddrar mig igenom en annan tid, med hjälp av  hans foton på Människor och miljöer
Fotona  är från 1920/30 talet tagna av Karl Lärka.
Karl Lärka

Han ville med sin kamera möta människorna.
För Karl Lärka från Sollerön var människorna mer än en bild. Han satte sig, lyssnade till deras historia och skrev ner den. En svunnen tid, full av liv, stiger fram ur hans porträtt och bilder

Den unge Karl Lärka blev besatt av fotografiet och av tanken på att rädda världen undan förgängelsen. Det är också som bygdeskildrare han oftast blivit uppmärksammad.Ensam färdades Karl Lärka längs vägarna med sin kamera. Några pengar tjänade han inte. Och när kameran gick sönder blev han tvingad att ge efter för svärfars krav att jobba på gården, att "jobba på riktigt".
När han sent i livet fick sitt erkännande i form av priser och utställningar blev han irriterad; det var ju när han var ung som han hade behövt dem.

Fotografier av Karl Lärka 1916-1934. Dalarna

Från det gamla Sverige ,Häradsarvet ,Utmeland ,Sollerön ,Bråmåbo ,Vika,Gesunda,Kråkberg ,Gruddbo
Generationer

På trappan väntar hon

Systrar midsommar fina

Innan resan

Smuttsiga barnhänder

Barnet i fönstret

Skolfoto

Hem från dagens verk

På väg till vallen



Hästen en del av familjen
Till Julottan

Vävstugan

Moder och två flickor

Marken vi trampar



Resan in till Mora

En tid för allt

Kärlek

Skogen är i vårt blod


Flicka

Kärleken

Söndags fika

Den lite långsamare tiden

Vännskap
Mat ska införskaffas

Så plötsligt kommer bilden till liv
Va nu ? det nappar !
Karl Lärkas stora erkännande som dokumentärfotograf och folklivsskildrare kom 1964
Medan han ännu levde gavs 1974 ut en bok, "Karl Lärkas Dalarna" med en del av hans fotografier, men Karl var själv besviken över bildkvalitén på fotografierna. Karl Lärka gick bort 1981, 89 år gammal.

http://bygdearkivet.mora.se/soek.html

tisdag 6 juli 2010

Sagan om dom 9 koppar mynten.


För länge sedan i här i Uppland, året var 1812 kriget med ryssland var slut och våra soldater var på väg hem ,och Kriget mot Storbritannien det var en del av Napoleonkrigen. Kriget, där inte ett enda skott avlossades!

Norge och Sverige var vid den här tiden sammanslaget



Men det behövdes nya rekryter,flottan hade förlorat massa skepp under tidigare slag och förlusten av den svenska armen i ryssland var stor.

Nu samlade man nya rekryter vid stor backen nere vid näset ett av nord upplands stora jordbruks samhälle , många kom för det vanskades gratis mat i backen och lönen var god, dessutom var det påtvingat att varje socken skulle bidraga med "12 vuxna män" Till kronan detta år 1812
att ta sin tjänst i den svenska Armen


Kungen själv var avsatt efter finska-ryska kriget och satt i husarest på Gripsholms slott. Senare träder Carl XIV Johan in och retar gallfeber på Napoleon.
CarlXIV,(Jean-Baptiste-Jules Bernadotte.) en Fransk kung som aldrig kommer att lära sig tala svenska Folkets kärlek min belöning var hans val språk.
Det var det dessa rekryter satt och pratade om när dom åt kronans mat, denna vackra sommar dag ,Det såg ut att kunna bli regn efter en lång tork period .
Dom flesta var bönder. men jorden var för länge sedan utarmad och torr.och det var svårt att leva.
Rekryt 005
Erik Olof Jansson

Erik Olof Jansson hade kommit fotvandrandes från Nora socken en ca 12 km lång marsch.han var här redan sent i går kväll.

Han kände ingen här i dag, han fick sina persedlar och vapenuniform redan på morgonen. Nu anländer flera människor till Näset.

Han tar sitt bröd och potatis-soppa sätter sig , det vankas kron brännvin också från en tunna som har vaktas av en ung knäckt hela dagen,





2 riksdaler får man skriva under på och tilldelas efter maten , vapen kommer senare på året ,det råder brist på musköter pga kriget i Europa. nu får var och en sörja för att återvända hem igen.

Men Erik Olof Jansson dröjer kvar och spelar kort med 5 andra nya rekryter som har eget dricka med sig som färd kost.
Det blir sent och när Jansson lämnar platsen, drucken och på ostadiga ben har han bara några få  koppar skillingar kvar i sin skinn börs,förlorad i kortspel. det får man inte mycket för,(exempel ett frimärke kostade en halv skilling)

Han lägger sig efter en kilometer på den mörka vägen för att sova,vid en stort träd.

När morgonen sedan kommer och han påbörjar sin långa vandring tillbaka så tappar han resterande pengar och börs, och dom går förlorad utan upptäckt, förren Erik är långt gången.
på sin väg till mor och fars "Hemma" Gårdsfallet, i Nora socken.och då är det försent att vända och hitta dom.

Och där slutar historian Om Rekryten Erik Olof Jansson och hans koppar skillingar.

Så kunde det ha gått till !


     Historien om hunden som kan hitta skatter


Nu är det 2011 och jag kopplar hunden för att gå ut en sväng , vi går skogs vägen genom lekparken ut mot åkrarna, Där mitt i skogen stannar hunden och  börjar gräva ivrigt med framtassarna,

Jag rycker till i kopplet och vi går vidare, på hemvägen stannar Gerome på samma ställe och gräver sig djupare ner  så markens rötter och pinnar rycker,,,Vad är det han känner ?

Kom nu ! säger jag otåligt och vi går hem och vi lämnar efter oss ett rätt så stort hål vid sidan om stigen.
Nästa morgon när jag och Gerome ska ut på morgonsvängen så ser jag hur det glimmar till i marken , när vi passerar Geromes grävhål,
Jag säger åt hunden att sitta och lägger mig själv på knän vid hålet och gräver lite försiktigt. Hunden tittar  konstigt på mig och förstår nog inte varför inte han får gräva ?

Plötsligt fylls min hand av svarta små mynt  4  st  jorden är alldeles mörk  och jag börjar gräva som en galning medan Gerome gnyr och lägger sig ner och iakttar mig noga.

Nu har jag 9 mynt i handen och jag ropar till mig hunden och han går loss på gropen som om inget annat betyder mer...Här ska grävas !
Nu hittar vi inget mer och vid det här laget är det en mycket djup och vid grop där i skogen,


 Totalt 9 koppar mynt ,3 och en halv skilling bär vi hem ifrån våran morgonpromenad


½-skillingmynt från 1803. Observera ”dalpilarna”. De kallas så eftersom de ska visa att kopparen i myntet kom från Dalarna, dvs Falu koppargruva.






Gerome Skillinghunden