lördag 13 september 2014

Varför du inte ska sitta hemma och sura

Gå och rösta

Det var inte länge sedan man inte fick .

Var du fattig eller sjuk, handikappad, bidragstagare, eller straffad fick du stanna hemma.

Var du dessutom kvinna var det helt kört.

Bara 20 % av den vuxna manliga befolkningen hade rösträtt

Under slutet av 1800-talet var det endast en liten del av Sveriges befolkning som hade rösträtt. För rösträtt krävdes en årsinkomst av lägst 800 riksdaler

Med mycket pengar så kunde en enskild person ha ett stort antal röster.

I städerna infördes 1868 en begränsning till max 100 röster Först 1901 infördes motsvarande begränsning på landet men till max 5 000 röster per person

Tanken bakom systemet var att personer som betalade mycket skatt hade rätt att påverka användningen av skattepengarna

En tid där endast drygt 20 % av den vuxna manliga befolkningen hade rösträtt

Bara 90 år sedan vi fick allmän rösträtt

Nu fick alla män rösta 1909

1909 blev det tillslut allmän rösträtt för män, om du inte hade betalnings anmärkning eller satt i fängelse och om du har gjort värnplikten . värnpliktsvägrare saknade rösträtt, något som gällde fram till 1922

Den verkliga kampen för kvinnlig rösträtt i Sverige startas runt år 1900,

( Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt)

Föreningen hade som mest 17 000 medlemmar och lyckades 1913 samla in 350 000 namn underskrifter

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt

Om du bara var ordentlig

8 år senare så fick även gifta och ogifta kvinnor rösta det var 1921 om man var ordentlig . Ordentlighets principen gjorde att många förlorade sin röst rätt i alla fall .ca 25 % var inte ordenliga medborgare

Den verkligt allmänna rösträtten kom 1945 då äntligen alla som hade socialbidrag, gamla sjuka och en konkurs bakom sig till slut också fick gå och rösta. (dock inte för omyndiga psykiskt handikappade och utvecklingsstörda) 1937 så fick även fängelseinterner rösta i riksdagsvalen.

1968 fick utlandsboende svenska medborgare rösta

Den 1 juli 1969 sänktes myndighetsåldern till 20 år och sedan den 1 juli 1974 gäller 18 år som myndighetsålder

1989 fick slutligen alla svenskar över 18 år rösträtt då begreppet omyndigförklarad avskaffades. vilket bland annat innebar att flertalet psykiskt handikappade och utvecklingsstörda fick möjlighet att rösta.

1858 infördes en lagändring som innebar att alla ogifta kvinnor kunde söka tillstånd att bli myndiga när de fyllt 25 år Från 1863 blev alla kvinnor automatiskt myndiga vid 25 års ålder, men gifte sig kvinnan blev hon åter omyndig med den äkta maken som förmyndare

Så gå och rösta ! något annat skulle vara respektlöst mot alla som har kämpat så hårt för att kunna få sin röst hörd .