Mitt lilla face: Historien om Ödetorpet

Detta är vad som hände mig för några år sedan när jag hittade detta torp och händelsen som fick nackhåret att resa sig på mig.

Men det är först nu som jag hittade bilderna i min gamla dator

Månkarbo Uppland

Jag skulle tidigt på morgonen cykla iväg till skogen för att plocka murklor, det var en varm och skön försommar dag, jag var sugen att se om skogen var full med svamp .

När stigen försvann som jag cyklade på och övergick till ren skogs mossa ställde jag cykeln vid ett träd och tog korgen från pakethållaren och började söka av marken, efter dessa små giftiga läckerheterna,

Jag i kokar av svampen 3 gånger och häller av vattnet, och sköljer noga, innan jag gör murkelsås med grädde.)
Jag kom allt längre in i skogen, glömde både tid och var jag gick,
Där växer en till och där borta ser jag massor.

Korgen var nästan halv full, och nu såg jag konturerna av ett hus. vadå? mitt i skogen, utan en väg eller stig som leder fram till Huset.

Plötsligt ser jag något i skogen

Det var spännande jag älskar att utforska dessa bortglömda och övergivna ställen.

Det var ett övergivet Torp! många av rutor var krossade i och dörren stod på glänt, jag gick förbi en hoprasad jord källare .

Vid torpet växte det ett knotigt gammalt träd, en stålvajer hade lindats runt stammen men var för länge sedan bortrostad, men djupa sår i stammen fanns kvar högt upp,det doftade våt jord och mögel Jag vadade fram till torpet i högt tistel gräs.

Jag steg upp på bron till ytterdörren och satte ner svamp korgen på trappen, drog upp dörren gick in,

Hallen var målad i en fulgrön lackfärg, antagligen någon gång på 70 talet med tanke på färgvalet.

Hallen på andra sidan där hatthyllan står mot väggen

Jag kom in i ett stort kök, inga möbler men vedspisen var kvar och köks skåpen hängde tomma med skåp papper kvar på hyllorna. En gammal sprucken kakel ugn fanns i det andra rummet .

Det började blåsa ute och det såg ut som molnen drog hop sig till regn ute, så det var dags att vända hem , men först

måste jag bara utforska övervåningen.

Trappan upp till andra våningen

Den gamla trappan upp till en andra våning var full med bråte , isolering , trä virke och gamla kaffeburkar mm. Tapeterna och väggskivorna hade för länge sedan ramlat ner.och visade tjocka trästockar som även dessa var en gång tapetserade

Sparade bitar av den gamla tapeten på vinden

När jag väl var uppe så såg jag knappt något det fanns bara två halvmåne formade gavelfönster som inte gav mycket ljus, några flaskor och en gammalt järn säng med ett par skidor i

Jag tar massa fotografier och

skulle just vända för att gå ner, då jag hör fotsteg nere i köket, och röster!
Någon kommer in i huset! GUD vad pinsamt . Det kanske är ägarna till torpet och här står jag i deras kåk!

Jag står som fastfrysen där på övervåningen och lyssnar, glömmer till och med att andas, jag hör svaga röster av samtal, det måste vara flera där nere? men jag kan inte uppfatta vad som sägs.
Och ett barn skratt! det klingar mycket högre än dom dova samtals rösterna.

Jag inser att här kan jag inte stå och se dum ut, men vad ska man säga när jag kommer ner?
- Hej jag var lite nyfiken och gick in, trodde det var tomt ? heeee .

Det var första gången någon har stört mig när jag utforskar dessa övergivna platser.

Jag hör skramlet av porslin och matbestick, det låter som att ett matbord dukas upp för att äta något på, men inte såg jag något bord där nere i köket.?

Med ett djupt andetag och bestämda steg går jag ner i köket för att hastigt och slokörat ge mig av,och där står jag nu helt ensam i ett tomt och tyst kök! jag ryser.

Inte en människa,det klingar till vid mina fötter jag råkar sparka till något med foten

Jag böjer mig ner och tar upp en gammal mat sked.

Nu känner jag mig iakttagen och drar mig bort till dörren men den har glidit igen och jag får inte upp den, Detta är faktiskt helt sant, jag får inte upp dörren!

Då tar paniken över, jag rusar fram till ett av fönstren som jag sliter upp dom två gamla fönster hakarna och hoppar ut genom fönstret, Nackhåret reser sig och jag springer utan att se mig om, med en märkbar känsla av att någon finns där bakom mig.

Väl framme vid cykeln inser jag att svampkorgen står kvar utanför husets dörr men det struntar jag i, det är mörkt nu på himlen och det blåser kalla vindar, jag är glad att vara tillbaka på stigen

Svamp finns det på andra ställen!
När jag kommer hem letar efter nycklarna för att låsa upp ytterdörren känner jag att något mer finns i min jack ficka,
Det är den lilla skeden som jag hittade där i Ödetorpet.

Nu är inte jag den som får vara med om massa oförklarliga saker, faktum är att detta är det enda konstiga som hänt mig, jag vet inte vad man ska tro, och vad fantasin och rädsla spelar en för spratt.

Men att jag inte var ensam där det kände jag.och nu var det dags att köpa en ny svampkorg

För att hitta tillbaka och hämta korgen är inte aktuellt