En dag på jobbet

Kl 7 går jag min 5 minuters väg till jobbet

En stilla kaffe innan alla barnen kommer

Idag blir det en busstur till Aspenbadet 

ÅH om man ändå fick bada

Jag får bara titta på

På vägen hem ser jag över 20 rådjur i 4 stora grupper 20 meter ifrån vägen.

Vivian Maier en fotokonstnär

Jag såg några gamla svartvita kort från gatorna i Chicago och New York tagna någon gång på 50/60 talet, när jag letade på Internet efter bilder.

 Dessa kort fångade mitt intresse, vilka person porträtt och vad låg bakom dessa bilder. Hon fångade det skira, trasiga i sina bilder. Utsattheten dem grep tag i mig. Det fanns även hopp och humor i bilderna. Fotografen var en kvinna, Vivian Maier . Bilderna fastnade på min näthinna och känslorna dom förmedlade. Dagen efter googlade jag på Vivian Maier och en otrolig berättelse rullades upp.

Med en Rolleflex runt halsen dokumenterade Vivian Maier gatulivet i New York och Chicago mellan 1950-70-talet Fotografierna visade sig vara en bildskatt som förevigat det amerikanska storstadslivet.

Hon var född 1 februari 1926 i New York, död 21 april 2009 i Chicago i Illinois, Vivian var en anonym gatufotograf. Bodde med sin mor i Frankrike som liten  och efter att ha återvänt till USA, arbetade hon i omkring 40 år som barnflicka i Chicago. Under dessa år tog hon cirka 100 000 fotografier, mest på människor  Helt okänd som fotograf under sin livstid, framkallade bilderna för pengar hon tjänade som Nanny (Barnflicka) i olika familjer där hon beskrevs som mycket privat och underlig., men bra med barn. Hon tillbringade sina lediga dagar med att promenera runt i Chicago och fotografera. Även långa promenader med barnen så tog hon med sig  sin rolleflex kamera .

 

Det fanns mängder med familjekort från hennes olika familjer. Vivian Maier framkallade inte särskilt många negativ till papperskopior. Hon har därmed inte själv sett många av fotografierna.

Det finns mängder av självporträtt som hon tog, lite besatt av att ändå bli ihågkommen kanske.

Det var när en student John Maloof ropade in en låda med 400 negativ på en auktion som bilderna sågs av någon annan.

 Där insåg han vilken skatt detta var. Han visade dessa för foto och konstmuseer som bara lyfte på näsan och påstod att detta var inget för dom , en helt okänd barnflickas amatörfoton, Nej tack!

 

 

 

 John spårade upp fler negativ från samma action och köpte upp dessa ytterligare cirka 140 000 av hennes negativ plus mycket av hennes efterlämnade ägodelar. Han startade en blogg med dessa kort. Först 2009, när Maloof lade upp en del av hennes fotografier på Flickr, kom hennes arbeten att uppmärksammas av allmänheten , det blev snabbt en ”Vivian Maier” feber och bilderna åker runt världen på utställningar. Samma år halkade Vivian på en isig gata helt ovetande om detta.Hon levde fattig och ensam.  Hon fördes till sjukhus men återhämtade sig aldrig från skadan.

 Januari 2009 avled denna fantastiska kvinna.

http://www.vivianmaier.com/

 

Här finns en fin film om Upptäckten av en gatofotograf. Kolla på detta. Amerikansk dokumentär från 2013 av John Maloof och Charlie Siskel. Foto: John Maloof. Klippning: Aaron Wickenden.

 

 

Svt skriver

Vivian Maiers okända bildskatt "Hon borde vara en mycket berömd fotograf. Nånting är fel, det är en pusselbit som fattas." Har vi fotografen som försörjde sig som barnflicka - Vivian Maier lämnade efter sig stora samlingar av allehanda föremål. Däribland 150 000 fotonegativ.  

 Stjärnfotografen Mary Ellen Mark betraktar Vivian Maiers bilder och konstaterar att Maier hade räknats till en av 1900-talets stora fotografer – om hon visat sina bilder för någon. I stället blev det John Maloof, som 2007 råkade komma över en låda med gamla negativ på en loppmarknad.

I dag skattas Vivian Maier högt som skildrare av en svunnen tid, med öga för människorna på marginalen. Över 150 000 negativ har återupptäckts och långt ifrån alla är framkallade. Fotografen själv förblir dock något av en gåta. Visste Vivian Maier sitt eget värde?

Den första människan som blev fotograferad

1838 experimentera en kille i Paris med sin fotolåda .Louis Daguerre   råkade ta ett kort från fönstret där han bodde, ner på gatan. Exponeringen tog 7 min innan den var klar, så allt som rörde sig blev osynligt,
Utom en man som stannat för att få sina skor putsade. och han blev därmed den första människan som blev fotograferad . och ingen vet vem han var.