Den svarta Döden

Sen hösten 1347 anlände två skepp som avseglat från Krim (en liten ö på svarta havets norra kust ) till Staden Messina i Sicillien
Lastad med Virke,tyger och Ond bråd död.
När dom lade till i Messinas hamn, fans det ca 10 döda ombord och flera döende i besättningen.
Med sig förde dom två skeppen den fruktansvärda Pestepidimin Digerdöden,
Eller den Svarta stora döden hade kommit till Europa.

Farsoten spred sig som en löpeld ,Det sades att smittan kunde ta sig 8 km per dag.
Först till Italien, Spanien Frankrike och England.
1350 kom den till Sverige via Norge
Inom loppet av 100 år dog en tredjedel av Europas befolkning-

Ett munkkloster i Franska Avignon, då de till synes helt friska och lyckligt ovetande  munkarna gick och lade sig efter aftonbönen sent en kväll i januari 1348. Morgonen efter var alla döda utom en.

Det första tecknet på att man fått pesten var att man blev väldigt frusen. Svarta bölder börjar sedan växa fram, den första uppstod ofta i armhålan eller på halsen.

 Ur bölderna som bara blev fler och fler rann var och blod ut och man fick även inre blödningar som resulterade i svarta fläckar i huden. Andedräkten var olidlig hos en drabbad. Efter att ha insjuknat i pesten levde man oftast i mindre än en vecka. Vissa levde bara ett par timmar efter att symptomen uppstått
.
När man väl drabbats av sjukdomen var man nästan chanslös, bara enstaka fall av de som låg sjuka i böldpest klarades sig,

Det kunde även hända att pesten gav sig på hjärnan, den sjuke tappade då sin förmåga att tala, han kunde bli medvetslös och han kunde hoppa upp ur sängen och kasta sig ut genom fönstret.


Här i Sveriges  trodde man att pesten var ett straff från gud. Många dog direkt på gatan vilket innebar att likhögar samlades. Sveriges befolkning var 500 000 innan pesten, men ca en tredjedel dog vilket motsvarar 165 000 människor.  vissa delar av vårt land drabbades väldigt hårt medan t.ex. Norrland klarade sig helt
.

 Efter digerdöden kom pestepidemin tillbaka ett flertal gånger, på 1700 talet drabbades främst Stockholm av pesten.
 Om man var smittat så följde stränga regler, ett vitt kors skulle målas på dörren, alla hade besöksförbud dit förutom präst, läkare och likbärare. De döda begravdes utan ceremoni i massgravar, läkarna trodde att pesten spreds pga. dålig luft. Därför tände man eldar på gatorna och eldade enris i husen.


Digerdöden i Europa födde en ny sorts skyddsmask som läkarna andvände, men det var inte i huvudsak för att skydda sig mot sjukdomen (det visste man att man knappast kunde) utan i första hand för att man fyllde den långa näsan i masken med örter och annat som luktade gott, så att man slapp uthärda den förfärliga stanken. Masken var också ett sätt att dölja sin identitet, så att man inte blev utstött för att man hade varit i närkontakt med pestsmittade personer.
.

Nu har Forskare försökt återskapa viruset genom att gräva upp Pest gravar från 1300 talet och från skelettdelar utvinna fram stora delar av den medeltida bakteriens arvsmassa !!!Jag menar hur smart är det ? Jag känner mig redan lite krasslig,Har länge gått med hals ont och rinnande näsa...

Forskarna, som skriver om sin upptäckt i det senaste numret av den amerikanska tidskriften PNAS,
Tyska forskare har för första gången lyckats återskapa den fruktansvärda pestbakterien,
Delar av Bakterien finns kvar på skelett som hittats i medeltida massgravar  på en kyrkogård i England
dom tror dock att den medeltida varianten är ut död i dag, TROR ?

Fakta
Svartråttan har pekats ut som den främsta smittspridaren under digerdöden. Precis som andra gnagare kan svartråttan agera värddjur åt pestbakterien Yersinia pestis. Loppor lever på råttorna och suger deras blod, men råttorna blir också sjuka av bakterierna. Människor smittas när råttan dör och lopporna söker sig till en levande, varm kropp i närheten.
Det finns tre typer av pest: böld-, lung-, och blodpest som alla förekom under digerdöden. Symtomen är hög feber samt smärtsamma bölder, lunginflammation eller blodförgiftning, beroende på vilken variant den drabbade får.
Digerdöden, som kommer av fornsvenskans ”digher”, som betyder stor, kallas också för svarta döden. Namnet kommer av att sjukdomen bildar små blodproppar som täpper till de små blodkärlen, varpå vävnadsdöd, kallbrand, utvecklas.

http://www.pnas.org/content/105/5/1436.full?sid=67b48f6c-c21f-485c-9751-259061a38ad0
http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=6357570