The White House, Elvis and Nixon

 

Once I sat in the President chair

Once I sat in the President chair behind the big desk in the oval room at the White house.

I was only 11 years old when i sneaked away from the group during a guided tour of the White House.

 Richard M Nixon was the President at that time, but he was not home when i came to visit.

My family was on a trip through Washington and we visited the various sights, The US Capitol, The Washington Monument, The Lincoln Memorial and The White House.

Rest stop

The Lincoln Memorial

The Tomb of the unknown soldier

I remember that we were carefully searched by two large guards at the gate before me and my family were allowed to enter the big white building in Washington.

At the gate

Outside there was a large group of people waiting for our tour guide.

 

We were told to always stay with the guide and never go behind the red rope barrier in some rooms.

When we arrived outside the oval room we were allowed to stand in the doorway  behind the rope and look inside.

There stood the big desk and behind it a leather chair. The desire to go inside the room took over and I lingered behind until the group started to walk on, when they disappeared around the corner  i quickly slipped under the red rope and walked up to the desk.

There stood the black leather chair with brass wheels, and I gently sat down behind Nixon's desk in the Oval Room of the White House.

Even the wastepaper basket at my feet had the president's emblem, Luxurious.

 

   

I remember that they talked about in School that Elvis had recently been in the same room and that impressed me more than any Mossy old President. The year was 1970 and I was loose in the White House. The same room that Elvis been in ,

Then I slipped back unnoticed to the group that had now arrived at some boring big library room.

I dag åker Ulf till Vita huset

I dag Onsdagen den 5 juli besökte statsminister Ulf Kristersson Washington DC för ett möte med USA:s president Joe Biden. Där sitter dom i Vita huset för att prata lite om och inför Nato ansökan och F16 stridsplanen. Han ska  även förklara vår yttrandefrihet gällande koranbränningen och UD:s ställningstagande av att fördöma koranbränning i Sverige mm

                                             

Jag besökte Vita huset på 1970 men då var inte Presidenten Nixon hemma. Då brände vi i Sverige amerikanska flaggor på gatorna och försökte rädda almarna.

Jag kände en familj i Sverige som hade en amerikansk desertör hemma hos sig, Han hade rivit sin inkallelseorder och via Canada kommit till Jakobsberg Järfälla. (nu bor han på annan ort)

Jag kommer ihåg hur häftigt det var att vara granne med en amerikansk desertör när man var 12 år.

Han berättade att han var efterlyst sedan han deserterade och riskerar ett 30-årigt fängelsestraff om han väljer att återvända till USA.

Never give upp eller som vi säger i Sverige påt igen!

Nu var det ett tag sedan jag kollade in här och skrev, Det har inte varit läge.
 Först så blev jag föräldrarlös bara det var tungt, sedan anmäldes min blogg på grund utav att jag Photoshop-ändrade loggan till Vitahuset och målade om den till gulahuset,tog bort texten och skrev fruktvill istället för The Whithouse och använde den bilden i slutet på min julhälsning . Det gillade inte Trump så jag förlorade rätten att dela och länka min blogg på livstid. Visste inte att dom kunde göra så. Tydligen så kan dom . Jag har varit i Vita huset och sprungit runt som barn nyfiken och busig. Krupit under avspärrningarna.Har suttit i Presidentstolen och dinglat med benen. tagit kort fast det var fotoförbud The White House, Elvis och Nixon Men det här var nog droppen för Donald.
Funderar på att byta bloggsystem och starta en ny men vet inte riktigt hur man gör . tipsa mig om någon har en bra bloggportal att rekommendera. Jag vill kunna importera mina gamla inlägg.

Never give upp eller som vi säger i Sverige påt igen!

I ett annat land

Jag var 12 år gammal när jag började i en ny skola i ett annat land , Amerika.


Det här var tidigt 70 tal och Vietnamn kriget var i full gång och många av mina klass kamrater
hade både bröder och pappor som var ute i krig.

Skolans flagga vajade på halv stång när jag började min första dag , två barn hade mist sina pappor i Vietnam

Jag kunde inte prata Engelska och förstod bara lite så Mrs Gast min stränga fröken flyttade upp min bänk vid hennes kateder och där började vi läsa småbarns böcker, This is a CAT
This is a DOG
Medan resten av klassen jobbade med vulkaner och lava-projekt

Jag och min bror fick åka den stora gula skolbussen varje dag precis som på film "cool" tyckte vi,
och på vintern när den första snön kom så blev ofta skolbussarna inställda på grund av dåligt väglag
det var alltid spännande att lyssna på lokalradion på morgonen ,,,Ingen skola idag Det snöar ! JIPPY

Varje morgon stod vi utanför det låsta klassrummet och väntade på Mrs Gast , en vithårig fröken med hornbågade glasögon med en rosa pärlsnodd i nacken Jag var väldigt rädd för denna fröken ända tills hon en dag Blinkade till mig och viskade -You are my sunshine. och log, hon var inte så farlig trots allt.

När vi hade satt oss vid våra bänkar, jag längst fram (än i dag sätter jag mig gärna så långt bak jag kan )
så var det upprop och hon sa våra namn och vi svarade.

Sedan skulle vi stå upp och med högerhanden på hjärtat och med blicken på en stor flagga som stod i hörnet vid svarta tavlan så läste vi Trohets Eden ,The Pledge of Allegiance


I pledge Allegiance to the flag
of the United States of America
and to the Republic for which it stands,
one nation under God, indivisible,
with Liberty and Justice for all.



Jag svär trohet till flaggan
Förenta staterna
och till Republiken som den står för,
en nation under Gud, odelbara,
med frihet och rättvisa för alla.

Detta var en stor skola med biograf som visade film på "rasterna" och en restaurang och fik
Maten fick man betala för varje dag ca 4,50 kr jag hade småpengar i en läder påse runt halsen det fanns 3 rätter och välja på och smaskiga efterrätter.

När jag och min bror vi var dom enda svenskar som gick där fick höra att köket hade gjort ordning en Svensk måltid för vår skull så blev vi ganska så stolta

Det blev Köttbullar potatis och brunsås med Knäckebröd hur dom fick tag på knäckebröd var en gåta ,

Vi fick be mormor i Norrköping skicka matpaket med knäckebröd till oss.
Jag kände mig mycket hedrad när alla i hela matsalen knaprade på Wasa knäcke

Jag tänker ofta på hur det kan kännas att vara en främling i ett annat land

och hur viktigt det är att bli behandlad med vänlighet när man inte ens

kan förstå vad klasskompisarna säger.