Mitt lilla face
Indianmatts skriver på nätet.Följ med mig på en resa genom livet humor,skräck spänning och mycket kärlek utlovas i svängarna. Ett härligt internetäventyr med minnen och händelser i nuet. En positiv blogg men jag skäms inte över att känna avund och missmod också.
En låt om att bli ensam kvar i ett litet samhälle när alla har valt sina partners och bildat sin lilla familj. Sviken och bedragen ensam står jag där och det bränner .
Mitt lilla Face 2018
Jag har sett Vietnam Kriget på nära håll, månlandningen på tv, varit med om färg-tvns intåg i dom svenska hemmen, åt på Mcdonald redan 1970, gick i träskor varenda dag tills jag fick hälseneinflammation, vaktat Kungen och Drottningen en natt vid slottet med skarpladdat vapen,tågluffat genom Europa, cyklat till Norge, förälskat mig i Tärnsjö, jobbat natt på Saltsjöbadens konferenshotell, klarat mig utan mobiltelefon, varit ensam clown på en fest där jag trodde alla var utklädda, rott vilse på Ålands skärgård i en storm. tappat fler gäddor än jag dragit upp, marscherat med hemliga dokument under armen som sambandssoldat. gjort skillnad med min positivitet och glädje. gått ombord på skeppet Vasa ,varit på surströmming festival i söderhamn, tackat nej till en autograf från rapparen Petter, sett dataåldern födas. lyft på gallret till telefonkiosker och hittat pengar, sökt efter recept i en riktig kokbok,
Nej det blev ingen hit, min låt på Youtube sist jag tittade så hade 21 varit in och tittat . Vilken besvikelse . Anropar försvunnen
Annars kan Youtube ha en stor genomslagskraft . Många har fått sina genombrott via Youtube kanalen som har över fyra miljarder sidvisningar per dygn. Videotittandet per månad på Youtube uppgår till tre miljarder timmar. Varje minut laddas det upp 60 timmars videomaterial. Kanalen har 800 miljoner unika besökare varje månad.
Först skriver jag mitt blogginlägg i World dokumentet på datorn,
lägger eventuella foton i en mapp på skrivbordet. googlar vissa ord. Frågar den
som står närmast i familjen, (frågar aldrig någon annan ) döljer detta .
Sedan rättar jag med stavnings programmet Stava Rex som bara
fungerar i Word. Ett mycket bra program.
Om detta sedan ser ok ut så kopierar jag allt till bloggen
genom att klippa och klistra, lägger in bilder och fixar till dom rödmarkerade
orden, oftast för långt ifrån varandra eller ett komma för långt bort mm.
ändå kan det bli fel med särskrivningar, uttryck och
stavningar.
Att vara 58 och en blogg dyslektiker så är detta vardag. Det
finns värre saker. som att läsa en längre text, fylla i blanketter mm. Jag
fortsätter träna varje dag med att läsa och skriva så mycket jag kan .
Dyslexi stavas med X dyslektiker stavas med K. måste googla för att kolla.
Läs min blogg och följ med mig på ett äventyr . Jag lovar både skratt och tanklösa inlägg men även eftertänksamhet och kanske lite tårar. Jag är en tidsresenär som lever i nuet men som gärna besöker andra århundranden . Fortfarande nyfiken på framtiden . Med vackra bilder visar jag helt utan elakheter min samtid . Vågar du följa med ?
Den frågan får jag ibland här på bloggen och även i det riktiga livet.
Tyvärr ofta med ett utropstecken efter och en svordom mitt i .
Jag har ofta hört att man inte ska tro att man är någonting ?
Jag är Matts Jansson , frågan är istället vem du är ? anonym vet du själv ? svarar jag.
Nu ska jag berätta vem jag tror att jag är . man kan aldrig vara så säker.Jag bor i fredens Sverige och stor trivs där. Jag tycker att trygghet i livet är viktigt . tror på människans kraft här på gjorden . är inte troende. Kärleken är min egen religion och försöker hålla den vid liv. varje dag.
Jag är för tillfälligt 56 år och har för längesedan tappat håret.
Just den biten var svårt att ta och jag led i många år , men det var inget man kunde göra något åt.
Jag gillar lugnet och trivs bäst ute på landet. Tycker om att kunna hälsa och småprata med människor man möter. Jag har ett behov att bli sedd och känner mig för anonym i en större stad. Där ingen ens tittar på en när man möter varandra .
"Skitsnack berör inte mig" hellre att dom pratar om mig än att ingen ens lägger märke till mig Det ligger i människans natur att prata lite skit och ventilera sina tankar. det är inte farligt.
Men man behöver inte vara elak.
Jag är en kille som behöver få hjälpa andra för att själv må bra . Vet inte varför .
Lever efter "Det man själv ger får man tillbaka" och detta är inget tomt ordspråk utan en livs sanning .
Jag älskar att lyssna på musik , musiken ger mig tröst och kraft . Har tröttnat på att åka långt för att se en konsert med någon favorit artist,man ska hem också. Internet har gett mig världens musik framför mina fingertoppar.
Punk/hårdrock till folkmusik och klassiska tonsättare. och allt däremellan . det beror ofta på sinnes stämningen men också på att jag behöver en blandning av olika stilar. Har svårt att förstå människor som bara lyssnar på en sorts musik. bara hårdrock eller bara dansband !
Jag samlar på Lp skivor och på livserfarenhet .
Att skapa med händerna är ett måste , Jag målar tavlor jobbar med skinnhantverk och konst .
Går ständigt med idéer i huvudet . och gillar prova mig fram i olika material och stilar.
Min konstnärliga sida kompenserar mig när det gäller mina brister Att skriva-läsa-räkna som jag kämpar med varje dag . jag var 47 når jag fick en dyslexi utredning , och plötsligt förstod varför jag har känt mig så utanför och dum.
Jag har jobbat i krigsmakten som flygtekniker/säkerhets material påtekniska enheten Flygflottiljen i Uppsala . Där jag utrustade och jobbade direkt med piloternas personliga flygutrustning Hjälm-mask, G-dräkt och räddnings material som Fallskärm och livbåtar samt överlevnads dräkten den särskilda vattentäta Isolerdräkten som alla piloter har när dom flyger över hav.
Har jobbat som Garvare på Tärnsjö Ångarveri, beredning av skinn och läder. Ett tungt och skitigt jobb men bland det bästa och roligaste arbetet jag har haft. Jobbade även två trappor upp på samma arbetsplats som Sadelmakare där jag fick utlopp för mitt hantverks intresse. Jag lärde mig massor .
Just nu jobbar jag på en skola som Elevassistent/Skolkök/Vaktmästare/Sy-Trä slöjd/Allt i allo.
Att jobba på en skola med och för barn är ibland det viktigaste och roligaste jobb jag har haft .
Och att läraryrket och annan personal inte har högre löner och större status är för mig en gåta.
Har aldrig sett större engagemang ,kunskap bland dom som jobbar. vi gör ett otroligt arbete. Barn är det viktigaste vi har.
Sammanboende med En
underbar kvinna Jeanette och vår rosa dotter Melissa
FavoriträtterT Benstek och potatis, lapskojs,
KFC, Allt grillat
Favorit läskDr Pepper, öl eller
mjölk
Favorit sångare,Sanna Nielsen,
Dolly parton , Liza Minnelli , Nina Persson Chantal Claret, Billy Idol, Elvis,
Favoritband (just nu)Chisu,A Camp,Cheap Trick,Black eyed peas ,Pasadena
roof orchestra AC/DCSioxie and the Banshees
ABBA
Älskar alla
musikstilar som berör mig, som 70 tals disco, Punken, Country musik, soulmusik,
Hårdrocken. , 40 tals storband, Filmmusik, schlager, visa, proggmusik,
och house, rap, dance Blues (Klassiskt det mesta före 1900)
Favoritfärg ,Lila, och Brandgult (Orange) svart
Favorit glassVanilj, Pistage, Choklad. Jordgubb
Favoritfilm,Alien Filmerna, Star trek , Titanic,Goddag yxskaft, Ett päron till farsa. A star
is born och allt därefter, slukar filmer och det är lika ”fint” att se en film
som att läsa en bok
Vad jag gillar att göraLyssna
på musik, Blogga, Måla,Teckna, Att vara med min familj, skogsvandra,
Favorit årstidAlla har sin charm, men vintern är nog bäst.
Men längtar till våren och den fantastiska sommaren, sedan är det inte långt
kvar till höstmyset.
Har bott i Norrköping, Söderhamn, Jakobsberg , Viksjö,Binghamton, Tärnsjö, Almunge- Där Tärnsjö
finns alltid i mitt hjärta
Bor i Månkarbo
Arbetat med Beredning av skinn /garvare
Sadelmakare
FlygplansTekniker/med
flygarnas Personliga Säkerhetsmateriel /inom Flygvapnet i Uppsala garnison
Jobbar just nu på världens bästa och viktigaste
arbetsplats ”Skolan”
Jag besökte den stora staden New York under början på 70 talet
hela familjen var på bilsemester och vi försökte hitta en parkering, det gick till slut,
Vi var runt och titta på det mesta, stora spännande affärer, och små hörn butiker som hade allt,
den beryktade centralparken, ett stort grönområde där det sker ett mord varje natt sades det.
När vi kom in staden så körde pappa fel och vi brakade rätt in i Harlem, ett slumområde för fattiga som inte var så vänligt mot Svenska turister. 1969-70 var en orolig tid och vi letade oss ut utan att stanna bilen och fråga efter vägen.
New Yorks gator har allt, sorlet av all världens språk hörde, även svenska.
Domedagsprofeter med plakat ” the end is near”, underhållare spelmän,konstnärer, rika välklädda kliver över fattiga trasiga som bara ligger där på trottoaren, blomster barn som kallades hippies gick och delade ut blommor, det vimlade av svartklädda män med långa rockar och korkskruvslockar som tittade fram under deras svarta hattar (Ortodoxa judar) förstod jag senare. Vampyr jägare trodde jag då.
Jag var 12 år och intrycken var många
Svindlande
Och nu när vi stod där nedanför Empire state building (då var den Världens största byggnad) Stod jag där nere på trottoaren och försökte se toppen av byggnaden, det kittlades i magen och jag drabbades av svindelkänsla.. vi måste bara åka upp i observatoriet och kolla på utsikten
Den enorma foajén i byggnaden var klädd i marmor från olika ställen av världen Italien-Tyskland-Frankrike-Belgien.
och det var högt till tak som en Kyrka, 1930-31 byggdes detta underverk stod det i golvet framför mina fötter
Istället för att ta trapporna (1,860 trappsteg) så vi valde hissen, 102 våningar 381 m upp
När vi stod där i express hissen så tog pappa tiden med sin klocka,,, exakt en minut tog resan upptill utkiks observatoriet och när hissdörrarna öppnades sig och vi gick ut på plattformen som löpte runt hela byggnaden så tog vinden rejält tag i en, jag tappade andan.
Och utsikten var overklig,, man kunde se hur långt som helst, På en klar dag kan man se för evigt…
Vi var ovan dom första molnen och jag såg hur det regnade uppåt! med hjälp av uppåtvindarna ”föll” regnet upp ur molnen
Vi var så högt upp så människorna där nere inte länge syntes, bara alla dessa småbilar som pinnade fram som små myror, jag stod länge och förundrades över vad jag fick uppleva.
När jag gick in igen från utkiks plattan så var hallen full av souvenirestånd och små utställningar,
Souvenire från Empire
Det fanns även en foto automat där man kunde gå in och få 4 svartvita passkort tagna.
Men det var inte den som intresserade mig just då, utan en annan automat intill,
Spela in en egen Singel stod det,,, och så var det en bild på Elvis Presley som stod och höll i en singel
Jag måste bara få göra detta! Det gick ju bra för honom,,,
Efter lite tjat så stod jag nu därutanför denna lilla kur och petade in sedlar i sedelintaget, öppnade snabbt dörren till automaten och framför mig fanns en mick i den trånga inspelningsstudion.
En grön lampa tändes och när den röda texten RECORDING tändes framför mig så greps jag av tunghäfta
En ensam Cowboy
Vad skulle jag sjunga??? nu var det bara jag och mikrofonen, det vart alldeles tomt i huvudet, jag var ensam, En ensam cowboy
En fredag i soffan, med Höst snuva, ingen fara det gäller bara att ta det lugnt och vila.
Film och massor av chips och cola är medicinen
viktigt är att hålla huvud och fötter varma.
Jag på väg ut ur garderoben
Hittar inte mina varma sockor ,,,
Hittade ett fint gammalt vykort när jag letade i garderoben, från en svunnen tid,
Vilka minnen ! från min garderob