Jag gick på bio november 1979 och såg den svenska premiären
av filmen Alien. "I rymden kan ingen höra dig skrika." Regisserad av Ridley
Scott
|
Den åttonde passageraren med Alien på vinyl. |
Hade läst om den i över ett år i tidningarna, och nu var det
äntligen premiär.
Det sades att I USA så svimmade, spydde och till och med dog
publiken när dom såg filmen.
Nils-Petter Sundgrens recensera den på Filmkrönikan Där den inte fick så bra betyg. Och i Aftonbladet
fick den bara 3 plus.
|
En underlig skräckfilm. |
”Skräckscenerna är varken blodiga, otäcka eller spännande”
och ”Förutom två överraskningar är det mest ett evigt kutande i korridorerna”
skrev dom om filmen Alien den åttonde passageraren som den kallades i Sverige.
Men man visste att en dålig recension på den tiden betydde i
allmänhet en riktig bra film.
Förväntningarna var enorma och under 5 minuter så sades ingenting
i filmen. Ombord fraktskeppet Nostromo där dator ”Mother” väcker upp besättningen ur
deras kryosömn.
Jag tyckte den var helt fantastisk! och Sigourne Weaver blev
min nya hjälte. Publiken skrek verkligen av fasa, spänningen var intensiv i biosalongen
man kunde riktigt känna den. Och fast filmen var censurerad så var det riktigt
otäckt.(VHS var inte överkomligt förrän mitten av 80 talet men då hyrde jag en moviebox på macken hemma och den första videofilmen jag hyrde till den var just Alien)Jag köpte den oklippta VHS versionen i England när jag var över och
fick då äntligen se hela filmen. Den sista film att censureras i Sverige var Casino
1995.
När filmen var över gick jag omtumlad och köpte Lp skivan
med Filmmusiken till Alien , och som serietidning, hela filmen tecknad.
När jag kom hem upplevde jag filmen på nytt, Där låg jag på
sängen bläddrade i tidningen, lyssnade på musiken och reste med Nostromo, en
interstellär fraktfarkost med en besättning på sju personer, i yttre rymden,
där ingen kunde höra dig skrika!